Fredag i stöldens tecken

Vi åkte till Öppna förskolan, på Ålidhem, på morgonen och mötte upp Tove med Hugo och Emil med Noah och Wilma. När det var dags att gå hem så fanns inte Mejas nya vinterskor på hyllan där vi ställt dem. Vi letade runt och väntade sedan tills alla hade gått för att se om någon tagit på sitt barn fel skor vid hemgången. Icke!! Någon ansåg att de hade rätt att plocka med sig Mejas skor hem för att kunna använda dem på sitt barn. Jag kan inte förstå att man som vuxen människa, som ska vara ett föredömme, kan stjäla från ett barn. Att man sedan har samvete att sätta på sitt barn stöldgods. Hur kan man vara så elak att låta ett barn få gå hem i bara strumpor. Det var bara tur att vi åkte till Öppna förskolan i bil och inte tog bussen som vi vanligtvis brukar. Blev först väldigt arg men det övergick sedan till ledsamhet. Förstår inte att människor är så tjuvaktiga att de t.o.m ger sig på barn. Att "tillfället gör tjuven" är så sant som det är sagt men det är fruktansvärt att man inte vet skillnaden på mitt och ditt. Har gjort en polisanmälan men det kommer inte leda någon vart. De skorna får vi inte se mer och jag hoppas verkligen på att "what goes around, comes around".

Kommentarer

Var ärlig nu:

Du heter?
Kom ihåg mig?

Vill du ha mejl, eller?

Ditt hem på nätet

Vad har du på hjärtat?

Trackback
RSS 2.0